Fredagen den trettonde… Otursdag för många, men aldrig för mig. Min älskade lillasyster föddes fredagen den 13:e för några (nåja, börjar bli ganska många) år sen. Och i dag offentliggjordes det att Socialdemokraternas valberednings förslag till att bli Socialnämndens på Gotland ordförande.

Herregud! Vad hände??

Det som hände var att det blev en plats ledig. Att någon kom att tänka på mig. Att jag har lite med mig i det 53-åriga bagaget som kan vara till nytta. Att jag var mogen. Nu får vi se vad det socialdemokratiska representantskapet säger på måndag, och sen äger det formella valet rum vid fullmäktige den 2 mars. Sen brakar sammanträdesracet loss, och inte minst en stor lärprocess för mig. Det ser jag verkligen fram emot, jag kan väldigt lite om sakområdet och längtar efter att träffa alla kompetenta tjänstemän på förvaltningen och medarbetare i verksamheten.

Jag tar 50% tjänstledigt från jobbet, men ska ha kvar ekonomi- och personalansvar. Nu kommer ett par veckors omformning av arbetsrutiner och ansvarsområden att ske, och jag har FULL förtröstan över medarbetarnas vilja och kompetens.

Uppdraget har jag fått från partiet vars värdegrund är alla människors lika och unika värde. Det kommer att vara mitt pensum och rättesnöre, och det ska samsas med ansvaret för de gotländska skattemedlen. En delikat och mycket svår balansgång, och jag lovar att jag ska göra mitt allra bästa.

Jag är lätt skräckslagen, och mycket ödmjuk. Samtidigt övertygad.

Wish me luck!

Här en artikel på helagotland.se

Här är P4 Radio Gotlands sida med nyheten (ber verkligen om ursäkt för den gamla och inte helt rättvisande bilden här… Antar att jag får vänja mig vid sånt?)