Vad gör Region Gotland egentligen?

Region Gotland RSau

På bilden ovan syns Regionrådet Meit Fohlin (som fick hoppa in som ordförande då Björn Jansson, som är Regionstyrelsens ordförande, var bortrest) och Regiondirektören Peter Lindvall vid sammanträdet med Regionstyrelsens arbetsutskott i veckan som gick.


Det blev en hel del sammanträdande för mig den här veckan. Det blir så ibland, att det klumpar ihop sig. Sen har jag märkt, att det råder viss förvirring när jag pratar om alla möten och vad som är vad inom Region Gotland där jag är förtroendevald. Och det är inte konstigt! Det är inte självklart att veta hur den regionala organisationen ser ut. Därför tänkte jag reda ut det här, helt kort.

Region Gotlands organisation

För det första, är Gotland inte bara en kommun, utan en egen region. Bara det kan ställa till det ibland, men det är därför det hos oss heter Regionfullmäktige i stället för Kommunfullmäktige, till exempel. Vi har det regionala, men också kommunala, ansvaret. Och det speciella är att vi även har det uppdrag som på de flesta andra håll innehas av ett landsting, till exempel sjukvården. Allt ligger inom regionens hägn.

I korthet går organisationen att beskriva så här: Region Gotland består av sex förvaltningar där verksamheten drivs, och varje förvaltning har minst en politiskt styrd nämnd;

  • Socialförvaltningen (SOF) – Socialnämnden (SON)
  • Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) – Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN)
  • Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) – Barn- och utbildningsnämnden (BUN) samt Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN)
  • Teknikförvaltningen (TF) – Tekniska nämnden (TN)
  • Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) – Byggnadsnämnden (BN) samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN)
  • Kultur- och fritidsförvaltningen (KFF) – Kultur- och fritidsnämnden (KFN)

Dessa förvaltningar med sina politiskt styrda nämnder, täcker hela servicekartan för medborgarna på Gotland, från vaggan till graven. Barn- och ungdomsvård, äldreomsorg, sjukvård, infrastruktur, vuxenutbildning, exploateringar, vattenförsörjning, skolor, barnomsorg, ungdomsgårdar, badhus… Listan är oändlig.

 

Region Gotlands organisation
En rätt överskådlig bild över Region Gotlands förvaltningsorganisation. (Ber om ursäkt för att den är lite suddig, jag har lånat den från RSF)

Nämnderna – politiken – står för visionerna, strategierna och vägvalen i alla olika frågor vi har att hantera inom Regionen. Förvaltningarna med sina tjänstepersoner är sedan de som verkställer besluten som nämnderna fattar. Långt ifrån allt beslutas i nämnderna, många frågor ligger på s.k. delegation hos tjänstepersonerna, annars skulle allt ta alldeles för lång tid. Men de stora frågorna kring ekonomi, vägval, satsningar, indragningar etc. är politikens ansvar.

Politikuppdraget är ett fritidsuppdrag

”Ovanför” nämnderna finns Regionstyrelsen (RS) , som förstås då också är en politiskt styrd församling med sin egen förvaltning; Regionstyrelseförvaltningen (RSF) . Vissa frågor kan inte nämnderna ensamma besluta om, utan dessa ska också gå via Regionstyrelsen kanske ända upp till Regionfullmäktige (RF) , som är Region Gotlands högst beslutande organ.

I nämnderna, Regionstyrelsen och Regionfullmäktige tjänstgör till största delen fritidspolitiker, det vill säga det politiska uppdraget utförs vid sidan av arbete eller studier till exempel. 97 % av Gotlands förtroendevalda politiker är fritidspolitiker, enligt SKL. Ibland märker jag en felaktig föreställning, att alla politiker har kontor på Visborg där vi sitter och bestämmer hela dagarna. I själva verket finns en handfull politiker som har sitt säte där, resten av oss – sisådär 230 stycken tror jag – sköter uppdraget hemifrån och vid sidan av ordinarie sysselsättning, så att säga.

Varje nämnd, inklusive RS och också RF, består av ett (olika) antal ordinarie ledamöter samt ersättare. Som ersättare deltar du i alla möten, men tjänstgör – det vill säga har rösträtt – bara om du går in för ordinarie ledamot som är frånvarande. De sex nämnderna samt Regionstyrelsen har också var sitt arbetsutskott (AU) som bereder ärenden inför nämndsammanträdena.

Var befinner då jag mig i det här nätet? Dels är jag ordförande i Socialnämnden, och förutom det också ordinarie ledamot i Regionstyrelsen samt ersättare i Regionstyrelsens arbetsutskott (RSau).

Nyfiken på mer?

Och jag som planerade ett kort inlägg…

Jag har verkligen bara skummat på ytan och givit en rätt förenklad version. Det här hade kunnat bli hur långt som helst! Men om du är nyfiken på mer kan du gå in på gotland.se och klicka dig runt, under fliken ”Politik och påverkan” kan du till exempel se vilka vi politiker är. Alla förvaltningar och alla verksamheter finns också väl beskrivna, det finns hur mycket som helst att lära sig där! Och är du nyfiken på hur det är att vara fritidspolitiker, hör av dig till något av de politiska partierna på ön. Det är åtta partier som i dag finns representerade i Regionfullmäktige; Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ.

Sveriges bästa hemtjänst

Sveriges bästa hemtjänst

På SVT visas nu en serie om hemtjänsten i Sverige som jag önskar att alla skulle se. Jag vill verkligen rekommendera den! OK, fattar också att kanske inte alla väljer ett stillsamt dokumentärprogram om hemtjänst, i det enorma utbud av serier, filmer och annat som finns att tillgå. Men är du det minsta lilla intresserad av vårt samhälle i allmänhet och välfärdssamhället i synnerhet, kommer det här att ge dig mycket. Vet du inget om hur hemtjänsten fungerar, lär du dig massor. Har du erfarenhet eller rent av jobbar i yrket, kan du få inspiration. Det är dags att fler får upp ögonen för vilken enorm samhällsinsats denna personal gör, och när du själv blir gammal och behövande, kommer du att möta några av dessa hjältar! Hemtjänstpersonalen är medmänniskor med stora hjärtan och varma händer, och vi ska vara så glada över att de finns!

Här på Gotland tampas vi med problemet med jättehöga sjukskrivningstal bland hemtjänstpersonalen. Det beror på flera saker, men mycket det som också framhålls i det här programmet; en känsla av otillräcklighet, bristande kompetens på grund av att våra äldre får allt mer komplexa behov medan de bor kvar i sina hem. Det behövs kompetensutveckling och tydlig handledning, då tror åtminstone jag att människor kan må bättre och känna tillfredsställelse i jobbet.

Heja alla ni fantastiska medarbetare i hemtjänsten, jag är en stor beundrare av ert arbete med våra gamla och sjuka!

Och gör mig tjänsten att ta en titt på programmet, i alla fall! Det har hittills gått tre avsnitt, alla finns att se på SVT Play.

 

Våra olika behov av att uttrycka oss

Svårt att gissa hur många av dagens blogginlägg som kommer att handla om gårdagens brutala och ofattbara massaker i Oslo och på Utöya, men det är faktiskt svårt att skriva om något annat i dag. Sinnet är fullt upptaget med att försöka förstå, ta in. Det gör fysiskt ont i mig när jag försöker känna vad föräldrarna till de omkomna ungdomarna känner. Deras vånda när de tänker på vad deras kille eller tjej måste ha utstått innan hon eller han sköts till döds; ångest, skräck och total oförmåga att förstå vad som hände.

På Facebook och Twitter har man hela dagen kunnat följa människors behov av att på olika sätt uttrycka sina funderingar, sin avsky, sin solidaritet med Norge och det norska folket, sitt stöd, sin vanmakt, sin sorg, ja rentav sitt hat. Profilbilder har bytts ut så till den milda grad att hela mitt Facebook lyser blått, vitt och rött just nu.

Jag tror de sociala medierna spelar en stor roll nu, fyller en funktion. Människor kan bearbeta något stort, hemskt och ofattbart tillsammans alldeles omedelbart. Man behöver inte invänta minnesstunder och tysta minuter, man behöver inte söka sig till en katastrofplats. Man är rätt i såväl tid som rum vid sin dator. Och där har man alla sina vänner, läsare och lyssnare samlade.

Twitter var den absolut bästa och snabbaste nyhetskällan för mig i går kväll när jag ville veta vad som hände, minut för minut. Det var vare sig NRK, SVT eller TV4, utan det var Twitter. Facebook också, i någon mån, men Twitter var överlägsen.

Nu börjar det sjunka in hos mig att en massa härliga, idealistiska unga människor med övertygelse om att de kunde förändra världen har blivit brutalt mördade. Nu vidtar en process att försöka begripa mig på det monster som utfört det här. Kommer jag någonsin?