Present med posten

Härom dagen låg det ett tjockt, vadderat kuvert i postfacket. Till mig!

Jag väntade inget, hade inte beställt något. Så vad kunde det vara? En snabb blick på avsändaren och lite klämmande på kuvertet avslöjade svaret. Min sajberkompis Karin hade skickat en bok! En av sina egna böcker dessutom, och jag blev så jublande glad!

Jag älskar presenter och överraskningar, och att få saker som givaren har gjort själv är något alldeles extra. Den här gåvan kändes personlig och given med värme. Det är Karins debutroman, och den har nu fått knuffa ner övriga böcker som väntar på att få läsas. Nu ligger den överst i min läshög, att tas om hand direkt efter den jag nu läser.

Att få nya vänner i sajberspejs genom bloggandet är häftigt och kul. Karins och mina vägar har korsats genom våra bloggar, annars hade vi sannolikt aldrig stött på varann. Hon är, förutom författare till flera böcker, präst i svenska kyrkan och jobbar också med musik. Hon bor i Duved, och levererar ofta vackra bilder över Åreskutan med omgivningar på sin blogg varvat med vardagsbetraktelser.

Är du nyfiken på Karin Härjegårds blogg hittar du den här.

Fotonostalgi – året är 1990

Bilden föreställer mig och dotter Sara som vid tillfället är 5 år. Vi är festklädda, och är troligen – med tanke på andra foton i samma mapp – på väg till ett studentfirande av Saras kusin Ewa.

Jag undrar vad jag försöker övertyga Sara om. Hon ser lätt skeptiskt på fotografen (som troligen är Bosse), och jag noterar att hon kanske har ont i fötterna av skorna. Anar ett plåster på hennes häl. Noterar att hela jag andas 80-tal så det skriker om det, med något som liknar hockeyfrilla och solglasögon i vit plast. Jag minns den där tvådelade klänningen väldigt väl, gillade den. Den använde jag vid många festliga tillfällen under 1980-talet, den hängde med länge. Och faktum är att jag inte har kunnat släppa den genom åren, jag har den kvar i en plastpåse i klädkammaren!

Oplanerad bloggpaus – long time no see!

Long time no see

Det var alldeles VÄLDIGT längesen jag var här märker jag, long time no see brukar en ju säga när det var länge sen vi sågs! Livet har varit på något sätt alldeles fullt, och bloggen har fallit undan i nästan två veckor. Jag minns inte när det senast var så långt mellan mina skrivarstunder, faktiskt!

Trots att jag inte åstadkommit någon ny text på länge märker jag att jag har läsare inne på bloggen varje dag, det gör mig verkligen glad. Jag har min trogna läsarskara, det är som en vänkrets och det känns tryggt och skönt att veta. Är så glad att du läser, ska du veta!

Long time no see

Vad har livet då bestått av under den här tiden? Ditt och datt. Arbete och politik. Egenvård, som jag försöker ge mer tid än förr. Samvaro med släkt och vänner. Tänkte bjuda på några bilder i det här inlägget, i all enkelhet. Det är lätt att berätta med bilder!

luktärter
Vi tog med en liten del av landet hem till stan, förra helgen. Luktärter doftar verkligen helt ljuvligt!

 

strandpromenaden hälsans stig

S:t Göran
Hälsans stig här i Visby är något utöver det vanliga. Jag har turen att bo alldeles i anslutning till den, och promenerar den gärna i alla årstider. S:t Görans kyrkoruin och strandpromenaden är två delar av den.

 

Jag har också varit till min sköna gröna frisör, och bättrat på färgen en smula!

 

Vi hade goda vänner tillika släktingar på besök, och fick några sköna kvällar på balkongen.

 

Vi gjorde utflykter, och hälsade bland annat på alpackorna på Själagott i Fardhem. Det här är Jonathan (tror jag).

 

En annan utflykt gick norrut, till Fårö. En mulen, men varm och skön dag.

 

Min sköna stad, en kväll i sena augusti. Vilken fantastisk ö jag bor på!

Jobbade en sväng på Pressbyrån i Visby

Pressbyrån i Visby

Nej, jag har inte skaffat ett jobb till, det är verkligen det sista jag behöver! Men däremot har jag varit lite hantlangare, några timmar.

Min syster öppnade Pressbyrån i Visby på Östercentrum veckan efter midsommar i år. Efter att i flera år ha drivit Pressbyråbutiker på olika ställen i Stockholm, har hon strävat efter att också öppna en här i Visby efter att ha flyttat till Gotland för ett par år sedan. Och i sommar blev det alltså blivit av!

Pressbyrån i Visby – med uteservering i vardande!

Nu hade det levererats materiel till en uteservering, och vi var där i söndags och hjälpte till att mecka ihop det. Dock visade det sig att hälften var restnoterat, så vi kunde bara bygga en halv uteservering… Men det är absolut bättre än ingenting, och nu finns det alltså gott om plats att slå sig ner efter att ha köpt en kaffe, glass eller lunch inne på Pressbyrån.

Det är verkligen en jättefin butik (ja, jag är partisk! Men det hade jag nog tyckt ändå, den ÄR fräsch!) så är du i Visby kan jag rekommendera dig att titta in och säga hej till min syster Tua som är där nästan jämt. Och så tycker jag förstås du ska följa Pressbyrån i Visby på Instagram!

Pressbyrån i Visby
Så här snyggt blev det, trots att det bara blev en halv uteplats!

Tidsresa i släktens fotspår

Efter att mormor lämnade det här jordelivet i våras har min mor och morbror ägnat en del tid åt rensning av hennes saker. All gammal dokumentation la de i en låda till mig, eftersom det är jag som är den i familjen som släktforskar, dokumenterar och försöker bevara det gamla för eftervärlden.

En vag ambition jag har är att någon gång göra en sorts släktkrönika, ett dokument som är gripbart och lättläst även för den som kanske inte är så intresserad att hen vill fördjupa sig på egen hand i dammiga papper och foton. Vi får väl se, men jag har både en önskan och en skyldighet att behålla det jag vet, kan och minns i efterkommandes medvetande. Så länge vi pratar om personer lever de, hur länge de än varit borta från det vi kallar livet! Som Emil Jensen formulerat det så fint (ungefär, jag har plockat det ur minnet): ”De vill inte bara somna, de vill finnas. Därför måste vi minnas”.

Denna söndag ägnar jag åt att sortera allt i den här magiska lådan jag fick. Mormor har verkligen sparat det mesta i alla år, och prydligt förvarat det i askar och plastfickor. Allt ska varsamt läsas och gås igenom, varenda papper – från sköraste tidningsurklipp till bröllopstelegrammen från 1944. De ska sorteras på person, för att sen utgöra viktiga pusselbitar i personernas levnadsmönster. Allt kommer att digitaliseras, om jag får vara med tillräckligt länge.

Vilken skatt, vilken resa, vilken upptäcktsfärd!



Morfars inskrivningsbok från andra världskriget.


Luftskyddsknappen fungerar fortfarande, den lyser i mörkret efter mer än 70 år!


Gammelfarmors och gammelfarfars nödmynt och ransoneringskort.


Morfars fackföreningsböcker.


Räkning från morfars 50-årsfest 1969. Jag minns den väl (har till och med bloggat om den här). Jag borde väl egentligen inte vara förvånad över att det här finns kvar, men ändå… En helkväll för 38 personer, 2.300 kronor!


Och se här då – morfar var tydligen livräddare också! Notis ur Norrtelje Tidning.

Heldag på Fårö

Gotland är så sjukt rikt på upplevelser, och när en ser alla konsertprogram och annat i början av sommaren känns det som om en vill vara med på ALLT. Risken för mig är alltid då att det inte blir nånting i stället… Men jag har lärt mig, så några grejor blir det varje sommar. Dock gallrar jag rätt hårt nu för tiden, eftersom jag aldrig vet hur mycket jag orkar.

Konceptet "Sommarkväll på Stora Gåsemora" har blivit en succé. Namnkunniga artister drar tusentals människor till ladan mitt på Fårö, och färjan får gå i skytteltrafik hela dagen under konsertdagarna. Denna fredag var det Magnus Ugglas tur att gästa, och biljetterna var naturligtvis slutsålda. Vi bjöds på ett fantastiskt sommarväder, vilket gjorde upplevelsen med miljön kring ladan extra skön. Foodtrucks och gott om sittplatser i solen lockar många att komma flera timmar innan konserten ska börja. Även Bosse och jag hängde där ett tag.

Vi hade tillbringat större delen av dagen på Fårö dessförinnan. Vi åkte upp redan på förmiddagen och passade på att bevista Bergmancentret och Fårö museum (efter att ha tagit en sväng ner till Dämba och kollat in Fårö kyrka), åka upp till Sudersand, Fårö fyr, bevista en riktig skrotloppis på Skär, helt oplanerat hamna mitt i en spelning av Gutebälgarna i Ekeviken samt fika på Lauters. En störtskön heldag på en störtskön ö!


Ingmar Bergmans egen bio vid Dämba.


Sudersand. Välbefolkat en dag som denna.


Stranden mellan Fårö fyr och Norsta Auren.


Alla får inte plats i ladan vid Stora Gåsemoras konserter, men alla sorters ställningar och vinklar är tillåtna och går bra, bara en får en liten skymt och får vara med!


Klockan var nästan 22:00 när vi tog färjan över till Storön igen, men ljuset helt fantastiskt.

Min familj

Haft en underbar helg med sommardagar de luxe och samvaro med de finaste, på landet. Sara har ju varit här hela veckan, och i fredags anslöt Alfred (och katten Nasse inte att förglömma!). Lyckosamt nog bestämde sig vädret att visa sig från sin bästa sommarsida, som har gjort att vi kunnat njuta till fullo av uteliv på tomten med läsning, hängmattehäng och avslappnad samvaro.

I lördags packade vi korgen med lite bubbel och promenerade till en vacker utsiktsplats i närheten. På söndagen tog vi en timmes promenad i omgivningarna, och njöt med alla sinnen; doften från grönska och grödor, suset från trädtopparna, mängder av fjärilar som fladdrade omkring oss och blomstren, solens värme och fläktande vindar… Jag slutar aldrig förundras över att vi har tillgång och närhet till så många fantastiska platser och därmed kan njuta av vår gotländska natur! Det är en lyx av rang.


Katten Nasse tillhör familjen, och besökte landet för första gången. Han inrättade sig väl, redan dag två gick han till skogs och blev borta hela dan. På katters vis, dök han upp framåt kvällen när han blev hungrig!


Det värmde hjärtat att ha de här två i närheten över helgen. Vi har haft sköna dagar!


I fredags – i väntan på att resten av familjen skulle komma – besökte Sara, Bosse och jag rökeriet i Katthammarsvik innan vi bevistade 3sorkars föreställning "Vad ska vi sjunga för låtar?" i Östergarns bygdegård. (Är du på Gotland och ännu inte har sett den, har du några chanser till den här veckan. Klart sevärd!)


…och så läste jag ut den här också, i helgen. Riktigt ruggig och välskriven.

Alpackor och loppisar

Semesterdagarna tuffar på, det händer något nästan hela tiden. Skillnaden mot vardagen är att det som händer är sånt som annars sällan händer, att jag i stor utsträckning har fria tider och att allt sker i ett magiskt sceneri med sommaren som fond.

Jag får vara i mitt eget paradis på landet, i skogen. Jag får njuta en tystnad som är svår att beskriva. De stora tallstammarna står omkring mig som en armé av beskyddande vänner. Jag brukar faktiskt prata med dom ibland… klappa lite på barken och småprata!

Älskar att vakna här ute. Kika ut bakom rullgardinen och se solen strila mellan stammarna. Gå ut med min kaffekopp och låta mig omslutas av den vänliga skogen. Lika mysigt är det om det regnar – då ligger jag bara kvar under det sköna täcket och sträckläser bok.

Den här veckan är dotter Sara på ön, med sin väninna Anna. Tisdagen spenderade vi tre på vägarna, på loppisjakt. Ett rätt lätt villebråd, på Gotland i juli!

Under vår roadtrip passade vi också på att besöka Själagott i Fardhem, boplatsen för en del av min familj numera. Syster, svåger och mor har alla kommit till Gotland, och bor nu på denna fridfulla plats tillsammans med gutefår, alpackor och höns (och en limousine!) Det är en lisa att vara här också, platsen andas ro! Här bodde förr ett traktens original – Burg-Vicku. Hans vänliga ande lever kvar på flera olika sätt, och det känns att han skulle ha godkänt och gillat det varsamma sätt som nuvarande ägare vårdar hans hem!

(Lite mer om Burg-Vicku i ett äldre blogginlägg, kan du läsa här.)

Och nej – några vidlyftiga loppisfynd blev det inte. Jag spenderade hela 10 kr på ett par örhängen, det var allt!

Får jag presentera alpackan Jonathan. En kan nästan tro han avfyrade ett leende mot kameran! Han och hans kompisar Kasper, Viktor och Jesper var väldigt nyfikna på oss, särskilt som vi kunde erbjuda lite godis.
Fler invånare på Själagott. De är fyra – Britta, Ulla, Kata och Märta, men tyvärr kan jag inte säga vilka det här är, jag har lite svårt att skilja på vem som är vem…
Även den här skönheten bor på Själagott. Jag vet faktiskt inte om hon (?) har något namn, men hennes husse heter i alla fall Joakim!
Det blev en skön fikastund också, innan vi åkte vidare på loppisjakt. Anna, Sara och min mamma Kerstin.

Intensiva och roliga dagar

Söndag kväll, och tillbaka hemma. Jag har haft några riktigt innehållsrika dagar och en jättehärlig helg med massor av kära möten och upplevelser!

I torsdags var den årliga sommarträffen hos landshövdingen, dit Bosse och jag var bjudna. Fint väder, bra miljö, intressanta seminarier, fantastisk mat och jätteroliga möten!

Välkomstdrinkarna väntar i landshövdingens trädgård.

När fredagmorgonen kom tog vi en tidig färja till ”saftlandet” för att fira allra bästa svärsonen som både fyllt 30 och avslutat sina juridikstudier nästan samtidigt. En supertrevlig eftermiddag och kväll i Bagarmossen med släkt, vänner och mycket kärlek och generositet.

Vår present till festföremålet – vi bjuder med honom och Sara ett par veckor till Thailand över jul och nyår.
Bjöds mycket gott, bl a en vegetarisk gryta med sting som festföremålet själv lagat.

Sammanfattningsvis kan jag väl säga att dessa två kvällar surrade till det ordentligt för mig eftersom jag har svårt att klara stimmiga miljöer. Men ingen av kvällarna blev sen, så det funkade bra ändå.

Resten av helgen fylldes av andra upplevelser, när vi nu ändå var i Stockholm. Sara, Bosse och jag besökte Kaknästornet, där har jag faktiskt aldrig varit förut. 

Vi passade på att äta en god lunchbuffé på våning 28 i Kaknästornet.

Därefter följde vi ett infall, och körde ut på Djurgården för att besöka Gröna Lund. Vi passade på att promenera en sväng ut på Beckholmen samtidigt.

Beckholmen – en landsortsidyll!
Fantastiska miljöer på Djurgården, mellan Beckholmen och Gröna Lund.

Om jag säger så här – vi var inte ensamma om idén att besöka Gröna Lund denna soliga sommarlördag… Vansinnigt mycket folk, så vi ledsnade rätt snart. Men det var superskönt väder!

Vi hade några timmar på oss även idag att hitta på något, innan vi tog båten tillbaka hem till ön. Då föreslog jag ett besök på Hallwyllska muséet, ett ställe som länge lockat mig men som inte blivit av att besöka. Så otroligt fascinerande och intressant, detta hus som från allra första början byggdes upp och skapades i syfte att bli just ett museum för eftervärlden, en tidskapsel och ett monument över ägarinnan Wilhelmina von Hallwyll. Hon var för övrigt mor till Ellen Roosval, som bland mycket annat lät bygga Muramaris här på Gotland. Historia är kul!


Fantastiska miljöer och detaljer i detta hus – påkostat men ändå inte svulstigt.
Ellen Roosval von Hallwyll – skaparen av Muramaris

Jag skulle kunna dela med mig av mycket mer, tog massor av bilder. Men nåt ska du ju ha kvar när du besöker Hallwyllska, också!

Hur som helst – efter dessa innehållsrika dagar är det skönt att vara hemma igen. I morgon väntar lugnet på landet!

Min familj är en riktig företagarfamilj!

företagarfamilj

Familjeföretag har jag inget, men en företagarfamilj däremot! Det har smugit sig på, men plötsligt inser jag att näringsgrenarna börjar bli många. Tänker att jag gärna ägnar ett inlägg åt att lyfta fram dom, eftersom de förtjänar det och är så speciella.

Eftersom vi som bloggar har strikta regler för reklamsamarbeten, vill jag i samband med det här inlägget också poängtera att detta inte är ett reklaminlägg i den meningen att jag får ersättning från företagen för att skriva om dem. Jag gör det av egen lust!

En företagarfamilj att vara stolt över

För ett par år sedan flyttade min syster och svåger – för mig en aning otippat men oerhört välkommet! – till Gotland. De kom i våra fotspår, så att säga. De köpte sig ett vackert hus med vackra omgivningar i Fardhem, den som är bekant med Gotland vet var gamla ”Beck och rep” låg. Där finns nu Själagott (@sjalagott på Instagram), där kan en kela med gutefår och prata med alpackor och i en framtid enligt planer också köpa sig en kopp kaffe med dopp och kanske också något närproducerat hantverk.

företagarfamilj

Limo Gotland

På gården står förutom familjens bil också en snygg vit limousin. Limo Gotland är företaget på stark frammarsch, som hittar samarbetspartners runt om på ön just nu och har fått en rivstart på sin verksamhet. Många är de brudpar, företag, svensexor och möhippor, tjejgäng och andra konstellationer som vill sätta lite extra guldkant och ta en sväng med limon. Kanske till och med med ett glas bubbel inom räckhåll… När du anlitar Limo Gotland är det min charmanta svåger du träffar!

företagarfamilj

Pressbyrån i Visby

Vill du i stället träffa min syster – som för övrigt är den värsta arbetsmyran jag vet – ska du titta in på Pressbyrån på Östercentrum i Visby, som slår upp sina portar på tisdag den 20 juni. Det är hon som förestår den efter att ha drivit Pressbyrån på både Odenplan och Kristineberg i Stockholm i många år. En erfaren köpman alltså, och jag kan faktiskt garantera att du kommer att få bästa tänkbara service i samma stund du kliver in på nya Pressbyrån i Visby!

företagarfamilj
Hyllorna fylls upp mer och mer för varje dag nu. På tisdag öppnar Pressbyrån i Visby!

företagarfamilj

Hands Up Luke – hållbara kläder

Som om inte det vore nog, har jag en företagande lillebror också. Dock inte på Gotland (än), men han är förlåten. Hans affärsidé är e-handel med kläder som har allt igenom en hållbar prägel. Företaget Hands Up Luke erbjuder ekologiskt gatumode präglat av hållbar produktion och schyssta arbetsvillkor. Det är svårt att bortse från att det produceras mycket billiga kläder under tveksamma omständigheter och med material som kanske inte precis borgar för ett hållbart tänk. Därför gillar jag alla de som nu letar upp bra och hållbara alternativ och därmed ger oss konsumenter möjlighet att välja det som är rätt för Moder Jord!

företagarfamiljföretagarfamilj

Nu har jag bara att fundera över vilket företag jag ska starta. Tror jag har en idé, faktiskt. Även om det får vänta lite!