Västervik-Visby

Det är fredag kväll höll jag på att skriva, men det är ju bara torsdag även om helgen börjar i morgon. Vi sitter på landet och summerar dagen, som varit innehållsrik.

När klockan var 12:30 hade vi hunnit åka till Västervik en sväng och tillbaka. Till och med att vi stannade en stund och minglade medan käre maken höll ett kort tal under en ceremoni.

Det var Destination Gotland som premiäråkte sin nya rutt mellan Västervik och Visby, och som vi var inbjudna till. Jättetrevligt!

Resan tar bara 2,5 timme, vilket är perfekt. Skärgården vid Västerviks inlopp är jättefin, just skärgård är något jag och Bosse kan sakna sedan vi flyttade till Gotland. Sen är det väl inte världens roligaste hamn, men vem har sagt att en hamn ska vara rolig?

På returresan hem fick vi göra besök på bryggan och träffa intendenten och kaptenen bland andra. Väldigt intressant!

Turlistan är så fiffigt uttänkt, att Västerviksborna har möjlighet att åka över till Visby över dagen utan att ens behöva gå upp i svinottan. Vid lunchtid är en i Visby, och sen går båten tillbaka kl 21:00. Fatta så smart under till exempel Almedalsveckan – du kan bo i Västervik om det kniper med sovplatser i Visby!

När vi kom tillbaka till Ön åkte vi hem och duschade, handlade och så vidare ut till landet. Skööönt!

En del intresserade Västerviksbor stod på kajen när vi anlöpte.

Västerviks kommunstyrelseordförande Tomas Kronståhl och Destination Gotlands VD Christer Bruzelius klipper högtidligen bandet!

Medveten klädkonsumtion

medveten klädkonsumtion

Härom dagen – i ett inlägg om min företagande familj – skrev jag om bland annat företaget Hands Up Luke som saluför kläder med en tanke bakom. Både avseende tillverkning och material, allt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Att se över sin klädkonsumtion

Att nu ha en bror som handlar med schyssta kläder får faktiskt mig att tänka efter en smula, vad jag själv har i min garderob… Tidigare har tankarna mest gått kring HUR MYCKET jag har i mina skåp och lådor som jag aldrig eller sällan använder, och hur jag borde rensa. Men hållbarhetstanken ger ju också ett annat perspektiv. Hur är kläderna tillverkade? Av vem? Vilka villkor har de som sytt mina kläder? Vilka material har jag i garderoben? Vilka material är mest skonsamma ur ett hållbarhetsperspektiv?

Det är en djungel det här, men det går ju att läsa på lite om en vill. Föreningen Medveten konsumtion har en hemsida med mycket matnyttig information, och där kan du specifikt också läsa om vad du ska tänka på när det gäller kläder. Den ska jag definitivt läsa på lite om, känner att jag har en hel del att lära mig!

Läs här Medveten konsumtions råd och tips när det kommer till klädkonsumtion.

Nyfiken, jag. Hur tänker du när det kommer till klädkonsumtion?

Helgvila pågår

helgvila

Den här helgen är vi på landet, på vårt tuskulum, för återhämtning och helgvila. Jag behöver mycket av den varan, mer än jag tror märker jag. Livet består alltid av ups and downs, men mina dagsformer svänger ohyggligt mycket. Jag har dagar när jag knappt orkar med mig själv, och andra dagar som är nästan ”normala”. Vad nu det är.

Helgvila på riktigt

Skönt med en hel helg utan måsten och borden, inte ens tvättstugan behöver vi tänka på. Här ute släpper jag faktiskt det mesta, och klarar (nästan) av att bara vara. Läsa bok, t.ex. Bosse satte upp hängmattan åt mig i går, så där blev det en stund.

Måste också berätta om de magiska mornarna. Att gå ut och sätta sig med morgonkoppen kaffe på tomten är som att sätta sig mitt i skogen. Vi bor ju mitt i skogen, men det är liksom som att hälsa på hos alla djuren som bor här och bodde här långt före oss. Vi är bara gäster i deras hem, men det känns som om vi är välkomna. Det är så magiskt stilla, och vi är omgivna av skogens alla fåglar; domherre, gök, bofink, koltrast, spillkråka, halsbandsflugsnappare, talgoxe, nötväcka… Alla visar de sig för oss, och det känns som en stor ynnest. Stillheten är ibland så stor att vi hör löven raspa mot varandra i ett vinddrag. Fåglalåten ekar mellan stammarna, och vi är väldigt små i Moder Jords famn. Lyckoläge!

helgvila
Magiska mornar. Det är svårt att beskriva den stillhet vi upplever tidigt på morgonen genom att vara mitt i skogen!

 

helgvila

 

helgvila
Ett glas kallt bubbel är njutning för mig. Lägg till stillheten, ron, solvärmen och fågelsången. Gott för en lite trött själ!

 

helgvila
Vi struntar i att slå gräset än på ett tag. Det erbjuder sån vacker blomsterprakt!

 

Min familj är en riktig företagarfamilj!

företagarfamilj

Familjeföretag har jag inget, men en företagarfamilj däremot! Det har smugit sig på, men plötsligt inser jag att näringsgrenarna börjar bli många. Tänker att jag gärna ägnar ett inlägg åt att lyfta fram dom, eftersom de förtjänar det och är så speciella.

Eftersom vi som bloggar har strikta regler för reklamsamarbeten, vill jag i samband med det här inlägget också poängtera att detta inte är ett reklaminlägg i den meningen att jag får ersättning från företagen för att skriva om dem. Jag gör det av egen lust!

En företagarfamilj att vara stolt över

För ett par år sedan flyttade min syster och svåger – för mig en aning otippat men oerhört välkommet! – till Gotland. De kom i våra fotspår, så att säga. De köpte sig ett vackert hus med vackra omgivningar i Fardhem, den som är bekant med Gotland vet var gamla ”Beck och rep” låg. Där finns nu Själagott (@sjalagott på Instagram), där kan en kela med gutefår och prata med alpackor och i en framtid enligt planer också köpa sig en kopp kaffe med dopp och kanske också något närproducerat hantverk.

företagarfamilj

Limo Gotland

På gården står förutom familjens bil också en snygg vit limousin. Limo Gotland är företaget på stark frammarsch, som hittar samarbetspartners runt om på ön just nu och har fått en rivstart på sin verksamhet. Många är de brudpar, företag, svensexor och möhippor, tjejgäng och andra konstellationer som vill sätta lite extra guldkant och ta en sväng med limon. Kanske till och med med ett glas bubbel inom räckhåll… När du anlitar Limo Gotland är det min charmanta svåger du träffar!

företagarfamilj

Pressbyrån i Visby

Vill du i stället träffa min syster – som för övrigt är den värsta arbetsmyran jag vet – ska du titta in på Pressbyrån på Östercentrum i Visby, som slår upp sina portar på tisdag den 20 juni. Det är hon som förestår den efter att ha drivit Pressbyrån på både Odenplan och Kristineberg i Stockholm i många år. En erfaren köpman alltså, och jag kan faktiskt garantera att du kommer att få bästa tänkbara service i samma stund du kliver in på nya Pressbyrån i Visby!

företagarfamilj
Hyllorna fylls upp mer och mer för varje dag nu. På tisdag öppnar Pressbyrån i Visby!

företagarfamilj

Hands Up Luke – hållbara kläder

Som om inte det vore nog, har jag en företagande lillebror också. Dock inte på Gotland (än), men han är förlåten. Hans affärsidé är e-handel med kläder som har allt igenom en hållbar prägel. Företaget Hands Up Luke erbjuder ekologiskt gatumode präglat av hållbar produktion och schyssta arbetsvillkor. Det är svårt att bortse från att det produceras mycket billiga kläder under tveksamma omständigheter och med material som kanske inte precis borgar för ett hållbart tänk. Därför gillar jag alla de som nu letar upp bra och hållbara alternativ och därmed ger oss konsumenter möjlighet att välja det som är rätt för Moder Jord!

företagarfamiljföretagarfamilj

Nu har jag bara att fundera över vilket företag jag ska starta. Tror jag har en idé, faktiskt. Även om det får vänta lite!

Fotonostalgi: 50-årsfirande

50-årsfirande

Får jag presentera Sara och Hugo, vid deras 50-årsfirande i augusti 1950! Sara och Hugo var farmor och farfar till käre maken, och jag har aldrig träffat dem. Men de är ändå ganska levande för mig, eftersom Bosse berättat en del om dem och vi har foton. Vår dotter har dessutom fått sitt namn från Bosses farmor, på så sätt lever hon också på ett sätt kvar i vår familj.

50-årsfirande nu och då

Det jag slås av när jag ser på fotot är hur gamla de ser ut! De fyller 50, är vid tillfället alltså yngre än jag är i dag, och de ser ut som… tja… lite äldre, helt enkelt. Men så var det, det är inte alls unikt för Hugo och Sara eller för just det här fotot. Det är samma fenomen på alla gamla foton jag har på födelsedagsfirande släktingar – de personer som blickar fram ur det obligatoriska blomsterhavet ser ut som tanter och farbröder hela bunten.

Jag vill gärna tro att jag inte såg lika tantig ut vid mitt 50-årsfirande, fast vem vet vad den yngre generationen tänker när de ser på det här fotot…

50-årsfirande
Mitt eget 50-årsfirande för fem år sedan. Från vänster till höger syns mor, mormor, syster och dotter. Längst till höger jag själv (med något simmig blick…).

 

Äntligen lite bokläsartid

bokläsartid

Sommar är bokläsartid. Inte minst är lediga dagar bokläsartid!

Under min lediga vecka i Skillinge har jag (nästan) läst ut två böcker. Inte från början till slut, jag hade två påbörjade böcker med mig. Dels ”Analfabeten som kunde räkna” av Jonas Jonasson, dels ”Häxan” av Camilla Läckberg. Den senare läste jag ut på båten hem till ön i går kväll.

bokläsartid

Nu ser jag fram emot att välja en ny bok ur min hylla, där det står många olästa böcker och väntar. Tänker ge mig mycket bokläsartid i sommar!

När är bokläsartid för dig? Vad läser du just nu? Har du några boktips till mig?

Smygehuk och Ales stenar

Ales stenar

Sista dagen på vår vistelse i Skåneland bjöd på riktigt bra väder. Inget vi varit bortskämda med under veckan i övrigt, men som vi nu firade med att ta en utflykt till både Sveriges sydligaste plats Smygehuk och Ales stenar vid Kåseberga.

Vi har besökt båda platserna tidigare, men de är väl värda att besöka flera gånger. Ales stenar är ju en på många sätt magisk plats, med vidderna, havet och den imponerande skeppssättning som väl ingen egentligen vet vad den finns för. Den lär vara uppförd någon gång mellan 500 och 1000 e.Kr. Här finns mer att läsa om Ales stenar om du är intresserad.

Vid Smygehuk tog åt vi lunch på en uteservering, det var fantastiskt skönt. Kändes riktigt lyxigt, efter några dagar med ostadigt och lite kallt väder.

Det är en njutning med alla blommor som prunkar och doftar omkring oss den här årstiden. En av mina favoriter har nu börjat blomma – vallmon!

Smygehuk och Ales stenar

Det kräver en smula kondition att vandra upp mot Ales stenar nerifrån Kåseberga, men det är väl värt det.

 

Smygehuk och Ales stenar

 

Smygehuk och Ales stenar

 

Smygehuk och Ales stenar

 

Smygehuk och Ales stenar

 

Smygehuk och Ales stenar

 

Smygehuk och Ales stenar

En lokal öl till lunchen, i junisolens glans. En riktig lyx!

 

Skillinge levererar – men vädret kunde varit bättre

Skillinge

Vi har varit bortskämda nästan alla år vi varit här i Skillinge på försommaren, att ha haft bra väder. Strålande sol och havsbrisar är det vi oftast brukar begåvas med när vi sitter utanför huset med morgonkaffet och studerar båtlivet.

Vädret i Skillinge känns inte riktigt igen

Men den här gången har det hittills varit klent med den varan. Mycket regn och blåst, och inte så långa stunder i solen. Väldigt lite båttrafik att se på också, vilket förstås hänger ihop med vädret.

Det gör ju inte att vi deppar ihop, för det finns andra värden. Bara att vara här i lugnet är skönt tycker jag. Att sen ha goda vänner med som berikar tillvaron, och utflyktsmål som väntar på våra besök (och gårdsbutiker som väntar på våra pengar!) gör att vistelsen ändå är härlig.

Skillinge

På bröllopsdagens morgon fick vi jordgubbar och champagne, minsann! Omtänksamt av vännerna som är med oss här, och väldigt uppskattat!

 

Skillinge

Det är aldrig svårt för oss att hitta någon form av festlighet på bröllopsdagen, även om vi inte ordnar det själva. Nationaldagsfirandet pågår överallt, och i Ystad var det full rulle på torget.

 

Skillinge Ystad

Ystad har många vackra gatuvyer och gårdsmiljöer.

 

Skillinge

Österlen erbjuder många härliga gårdsbutiker, och härom dagen tog i en repa till några stycken. Här på Olof Viktors…

 

Skillinge

…vidare till Gunnarshög…

 

Skillinge

…för att slutligen hamna på Ingelsta Kalkon. Det blev en kostsam resa, det är svårt att motstå närproducerade produkter med hög kvalitet!

 

Skillinge

Våra dagar slutar alltid likadant – med några partier trevlig canasta. Än så länge leder jag ligan den här veckan, men det är flera dagar kvar…

 

Skillinge

Att få krypa in i huset på kvällskvisten när regnet smattrar på rutan, är ganska oslagbart.

Pärlbröllop

Idag firar vi 30-årig bröllopsdag, käre maken och jag. Pärlbröllop. Alltså fatta – 30 år!

Pärlbröllop – ett av 30 olika material genom åren

Numera är det ju rätt vanligt att fira olika slags ”material”-bröllop, men förr höll en bara reda på silver- och guldbröllop. Men jag tog faktiskt reda på att det heter pärlbröllop när en som vi firar att det är 30 år sen vi sa ja till varandra på allvar.

När jag ser på bilderna från den dagen känns det både väldigt nära och hiskligt långt borta. Det har runnit så vansinnigt mycket vatten under broarna, att det är svårt att greppa. Tiden har format oss, även om vi är desamma inuti. Vi är kanske mer luttrade än då, men också visare. Vi är kanske inte lika förälskade som då, men älskar varandra.

Vi har varit rätt duktiga genom åren på att fira våra bröllopsdagar på olika sätt. Sällan storslaget och överdådigt, vi har anpassat firandet efter lust, plånbok och förutsättning i övrigt. Men firat tillsammans har vi alltid gjort på ett eller annat sätt, utom för tre år sedan då vi var ifrån varandra. Jag hade laga förfall kan en väl säga (var med Per och Lotta på Sweden Rock).

Jag hade planer på att till det här inlägget försöka ta reda på – genom dagboksanteckningar och foton – vad vi har gjort alla bröllopsdagar, men insåg rätt snabbt att det inte går. Så jag la ner det, och nöjer mig i stället med återblicken på den dagen för 30 år sedan, i Roslags-Bro kyrka i Roslagen.

Grattis till mig, som hittade Bosse!

pärlbröllop
Måste ju erkänna att Sara ser måttligt road ut över dagens begivenhet…

 

pärlbröllop
Redan då relationer till ABF! Denna roliga present som hängde på dörren till Brogården där festen ägde rum, kom från vännerna på ABF Norrtälje.

 

pärlbröllop

Tillbaka i ”vårt” hus i Skillinge

Nu är vi sedan ett par dagar tillbaka i Skillinge, i det hus som vi hyrt nästan varje försommar i tio års tid. Vi är hemma här, vi kan rent av längta hit. Den här gången har vi dessutom goda vänner med oss att dela upplevelsen med. Samvaro, canastaspel och utflykter står på agendan.

Vädret i Skillinge

Vi brukar vara bortskämda med bra väder när vi är här, men den här gången fick vi vackert finna oss i att börja med regn och lite kyla. Vi har till och med eldat i spisen, det är första gången. Men det höjer ju faktiskt bara mysfaktorn! I dag lyser dock solen från en blå himmel med fina sommarmoln, käre maken har styrt kosan till golfbanan och vännerna har åkt på en egen bilutflykt. Själv är jag kvar hemma tillsammans med boken. Behöver vila.

Skillinge

Vi tog båten till Oskarshamn, och sen en biltur på lite drygt 30 mil innan vi var framme i Skillinge.

 

Skillinge

Första kvällen ville vi inte laga mat, utan vi besökte Skillinge Hamnkrog som ligger ett stenkast från vårt hus. Kolla in den här gratinerade blomkålen med rostade rotfrukter och grönsaker, det smakade riktigt gott. När vi gick därifrån efter maten, stöter vi på en bekant från Gotland som var på väg in på restaurangen för att äta. Så märkligt!

 

Skillinge

Turistbyrån i Skillinge. I love it!

 

Skillinge

Blåregnet prunkar runt hus och gårdar på Österlen. Så vackert!

 

Skillinge

Morgnarna brukar vi tillbringa utanför huset, så även denna första morgon. Men det var mulet och lite ruggigt, och det blev den enda stunden på hela dagen utan regn. Sen tog vätan över!

 

Skillinge

Vi kröp in och eldade i kaminen, jätteskönt. Och spelade några partier canasta, förstås!

 

Skillinge

Kär vy från rumsfönstret i ”vårt” hus. Så tacksamma att vi får möjligheten att hyra detta, år efter år.