Alpackor och loppisar

Semesterdagarna tuffar på, det händer något nästan hela tiden. Skillnaden mot vardagen är att det som händer är sånt som annars sällan händer, att jag i stor utsträckning har fria tider och att allt sker i ett magiskt sceneri med sommaren som fond.

Jag får vara i mitt eget paradis på landet, i skogen. Jag får njuta en tystnad som är svår att beskriva. De stora tallstammarna står omkring mig som en armé av beskyddande vänner. Jag brukar faktiskt prata med dom ibland… klappa lite på barken och småprata!

Älskar att vakna här ute. Kika ut bakom rullgardinen och se solen strila mellan stammarna. Gå ut med min kaffekopp och låta mig omslutas av den vänliga skogen. Lika mysigt är det om det regnar – då ligger jag bara kvar under det sköna täcket och sträckläser bok.

Den här veckan är dotter Sara på ön, med sin väninna Anna. Tisdagen spenderade vi tre på vägarna, på loppisjakt. Ett rätt lätt villebråd, på Gotland i juli!

Under vår roadtrip passade vi också på att besöka Själagott i Fardhem, boplatsen för en del av min familj numera. Syster, svåger och mor har alla kommit till Gotland, och bor nu på denna fridfulla plats tillsammans med gutefår, alpackor och höns (och en limousine!) Det är en lisa att vara här också, platsen andas ro! Här bodde förr ett traktens original – Burg-Vicku. Hans vänliga ande lever kvar på flera olika sätt, och det känns att han skulle ha godkänt och gillat det varsamma sätt som nuvarande ägare vårdar hans hem!

(Lite mer om Burg-Vicku i ett äldre blogginlägg, kan du läsa här.)

Och nej – några vidlyftiga loppisfynd blev det inte. Jag spenderade hela 10 kr på ett par örhängen, det var allt!

Får jag presentera alpackan Jonathan. En kan nästan tro han avfyrade ett leende mot kameran! Han och hans kompisar Kasper, Viktor och Jesper var väldigt nyfikna på oss, särskilt som vi kunde erbjuda lite godis.
Fler invånare på Själagott. De är fyra – Britta, Ulla, Kata och Märta, men tyvärr kan jag inte säga vilka det här är, jag har lite svårt att skilja på vem som är vem…
Även den här skönheten bor på Själagott. Jag vet faktiskt inte om hon (?) har något namn, men hennes husse heter i alla fall Joakim!
Det blev en skön fikastund också, innan vi åkte vidare på loppisjakt. Anna, Sara och min mamma Kerstin.

4 tankar på “Alpackor och loppisar

  1. Låter helt underbart, jag gillar det här med friden och ron i naturen. Vi mår så gott av att vistas ute i det fria. Lediga dagar och fria tider- jag instämmer- det gör oss gott

Lämna en kommentar